Gud vad tur vi har!
Jag har börjat tänka på hur tur jag faktiskt har det. Hur tur de många av oss har.
Jag är nöjd med mitt liv, mig själv och min omgivning. Jag har självklart problem ibland. Men ingenting som alls är stort, om man tänker på hur många som har det värre. Jag har en familj, en familj som jag är trygg i, jag har råd med det jag vill ha och har ett fint hur att bo i. Om man jämför mig till de som lever på gatorna, så har jag värsta drömlivet! För jag antar att det skulle vara en dröm för vissa att bara få tak över huvuder och mat som räcker för dagen.
De flesta av oss, som kan sitta och surfa runt på internet, och läsa detta inlägg, har väldigt tur. Gud vad lyxigt att vi har råd att köpa mobiler eller datorer för att kunna läsa olika bloggar och så. Vi har ett bra liv. Sen finns det självklart olika situationer för alla, men det finns folk som har det värre.
Ändå känns det som att man inte riktigt är nöjd. Man sliter, jobbar och vill ha hela dagarna, och hinner inte alltid njuta av det fantastiskta liv som man faktiskt har. Vi är för upptagna med att förbättra våra liv, genom att träna på mörka gym soliga dagar, eller att sitta och plugga ihjäl sig till ett prov, när vi egentligen kan allt som finns att kunna till provet, för att inse att lyckan finns i att göra det man tycker är roligt. Lyckan finns inte i att slita ihjäl sig för att ha det bättre senare. Vad spelar egentligen småproblem för roll? Jämför dem problemen vi har, mot dem som precis har förlorat sin familj eller liknande. Inte lika farligt va?
Vi har tur som är vid liv, hur stor chans är det egentligen att jag skulle sitta här idag? Att jag ens skulle ha fötts till denna jord? Vi har fått turen att bli människor. Många av oss lever i okej förhållanden, och behöver inte tigga på gatorna, eller varje dag kämpa för våra liv, som folk behöver göra i vissa delar av afrika och andra länder. Vi flesta har en familj att växa upp med, en familj som vi verkligen kan känna är en äkta familj som bryr sig om varandra. Många har ett boende. Vissa har tillräckligt ekonomiskt säkerhet för att inte behöva vara oroliga för om maten ska räcka nästa dag. Vissa har sluppit få funktionshinder. Många har det väldigt lyxigt och har egna mobiltelefoner, fina kläder och skor. Vissa har den nyaste teknologin, överflöd av kläder, lyxiga bildar och är ändå inte nöjda.
Jag tar någon som är funktionshindrad som ett exempel. Så klart att det kan kännas otroligt drygt ibland, jag är inte rätt person att tycka till om hurvida det är jobbigt att inte kunna gå eller liknande. Men trots det är det extremt lyxigt, att ha chansen att vara vid liv. Man får göra det bästa av situationen och se till att skapa glada stunder. Man har bara ett liv, och det är inte till för att stressa ihjäl sig eller att vara irriterad över små kompis-problem som knappt existerar;) Leev!
URL: http://bimbolie.blogg.se
Bra skrivet!